timglas.
går inte att beskriva hur skönt det är att bara vara helt ensam och sitta med
riktigt bra musik och lyssna till det som är som bäst. jag njuter av mina
morgonstunder på bussen. tiden bara går och allt kommer ifatt en,
det som nyss såg ut som en evighet har just blivit en vardag.
vi är ett timglas som bara faller.
Kommentarer
Postat av: Emilia
Poet jävel :P
Postat av: frida
haha ja poetiskt men fint ;)
Trackback