Så nära men ändå så långt bort. Flygresan hem gick som på smort. Allt flöt på och inom ett dygn var vi hemma i vårt kära Borlänge igen. Kändes sjukt att sitta på tåget i ett grått och lite halvtråkigt Sverige och inse att man är på väg hem. Konstig känsla men att sen få träffa familjen och alla vänner var så sjukt underbart!! Som jag har velat krama om er alltså.

Kommer ett inlägg om resan och massssssa bilder.
Men nu ska jag njuta av svensk mat och umgås med mina fina.